Populism och politisk vanmakt

När det demokratiska statsskicket byggdes upp i Europa och USA, visste grundlagsskaparna något som dagens politiker verkar ha glömt bort. Att demokrati är en bräcklig form och att människans egoism är kortsiktig.

Idag är det vanligt att Europeiska parlament fylls av partier med extrema åsikter. När nog varje europeisk stat har högerextrema politiker, på mandat av väljare med samma åsikter. Invandring är bara en fråga på deras agenda. Vidare växer den extrema vänstern i flera länder.

Väljare börjar segerrusigt kräva saker för att rösta i en viss riktning. Det liknar idrottsföreningar på elitnivå där varje tränare sitter löst inför kortsiktigheten. Den som inte vinner, riskerar att förlora sin position per omgående. Som om alla skulle kunna vinna varje år…

Klimatfrågan ”vet alla” är viktig. Men bara om jag inte behöver försaka något själv. Grekland visar EU och därmed världen hur en extrem av detta systemfel ser ut när det synas i sömmarna. Men USAs kongress kan bara stifta lagar om förmåner med lånade pengar, inte bestämma resurshushållning…

Det västerländska demokratiexperimentet är i fara. Det är i gungning därför att vi medborgare och framförallt våra ledare, har glömt bort att människans väsen är tudelat. Egot vill bara ha mer och agerar kortsiktigt för ”Jag, mig och mitt”. Det är dags att locka fram det bästa i människans natur – tillit och långsiktighet. Först då kan vi bemästra girigheten i stort och smått.

Politiker, förenen eder (!) och locka fram ert mod att verka för helheten. Rätt som det är vaknar tillräckligt många väljare för att uppfatta er strävan och därmed återvälja er!

Det vi vill drar lite energi, men ger desto mer

Alla människor, alla, söker kärlek i olika former. Som bekräftelse, vänskap och gemenskap. Kort sagt, som ett sätt att vara. Den som känner denna kärlek badar i livsenergi. Livet blir spännande och meningsfullt. På djupet finns ett rikare liv och väntar den som vågar bryta normen. Många känner på sig att det finns något här. Vi vill egentligen inte stressa för att ha råd att ta det lugnare någon gång sedan…

Så länge vi räknar ekonomi i pengar och glömmer i vilket sammanhang pengar kan vara vettiga att ha, både som system och i plånboken – är vi vilse. BNP är pinsamt i sammanhanget och ständig tillväxt blir vår utplåning som levande varelser på en allt varmare planet. Ekonomi handlar i grunden om att hushålla med (knappa) resurser. Men våra materiella drömmar får oss att låna pengar för att konsumera sådant som egentligen inte behövs.

Pengar skapas inte av sedelpressar hos Riksbanken. De skapas till 90 procent ur tomma luften i de privata bankerna, som nya lån mot ränta. Systemet förutsätter att vi lånar mer varje år och därför krävs exponentiell tillväxt för att systemet inte ska kollapsa.

Hur skulle då bättre ekonomi kunna leda till det goda livet?

Som sagt, det vi önskar i livet drar lite energi. Mycket av det vi som inte gillar – som att pendla till jobbet – drar mycket energi. Det vi gör i våra liv verkar inte alltid överensstämma med det vi önskar. Vi fastar i normsystem. Vad andra tycker är viktigt för oss. Det glappar friskt mellan vad vi egentligen vill och vad vi faktiskt gör.

En stor del av den materiella konsumtionen sker istället för att låna av varandra. Som att alla grannarna i ett visst villaområde måste ha en snöslunga. Eller att arbetande barnfamiljer i bostadsrättsföreningen kräver en tvättstuga till, för att lättare komma åt attraktiva tvättider - istället för att ta upp frågan så att de som är hemma på dagarna kan tvätta då och inte på kvällarna. Och torktumlaren...om alla hängde sin tvätt i Sverige skulle hushållsel för en kvarts miljon villor sparas.

Välfärd kan definieras som att färdas väl i livet. Den som fortfarande tror sig behöva en lyxbil för det, behöver bli mer sedd som den människa han är innerst inne. Då kan det räcka med en enklare bil. För konsumtion mättar aldrig de djupa behoven. Vi behöver omvärdera innebörden av lyx. Tid är lyx. Kärlek är lyx. Flera riktigt nära vänner är lyx.

Den största lyxen kanske är att känna sin egen natur och att leva sitt liv i samklang med den. En sådan människa har erövrat det som de flesta miljardärer aldrig kommer i närheten av – inre ro och harmoni. Den som har kontakt med sig själv har automatiskt kontakt med naturen vi lever i. Då slutar vi betrakta betande lamm och kor som insatsvaror i livsmedelsproduktionen.

Den gamla berättelsen, som styr våra undermedvetna motiv för vårt beteende, är ungefär: Utbilda dig, skaffa bra jobb och tjäna tillräckligt med pengar, så att du kan ha det bra sedan. För att stå ut under tiden kan vi unna oss konsumtion av olika slag. Ju mer jag lyckats, ju mer och dyrare konsumtion.

Trustcell är med och formar den nya berättelsen, som bygger på att vara i kontakt med både sin inre och yttre natur. Att livet inte konsumeras, det levs, Då kommer målkonflikterna upp till ytan och vi kan göra mer hållbara val i vardagen.

Välkommen med och bidra till berättelsen!

Shopping definierar dig som människa

Förr handlade man saker som behövdes. Nu shoppar vi för att utveckla vår identitet, få bekräftelse och känna belöning för att vi jobbar på.

Detta är skadligt för samhället på minst två sätt.

Kravaller i London, eller någonstans i Sverige startas av de som inte har en plats i shoppingsamhället. De har inte pengarna och framtidsutsikterna, tror de.
Klimat och miljö bryts ned på ett sätt som snart inte går att hejda. Fossila bränslen är en billig källa till överkonsumtion

Båda perspektiven borde vara skrämmande nog för att väcka upp oss som fortfarande sover. Eller vill du bidra till fördjupad social obalans och till att ”ingen vill bo i Göteborg, eller längs Skånes kust om hundra år”.

Skälet till det sistnämnda är att klimatet redan har ändrats och att det kommer att regna mer och mer i dessa trakter. Långvariga, blöta regn kommer att varvas med skyfall. Kolla med SMHI om du vill veta mer om detta.

Kravaller kommer att öka då ”shoppingmänniskan” nu tappar orienteringen. För vad ska man tro på om inte ens USA eller den egna staten längre har råd att låna till sin konsumtion? De som redan nu är desperata, ger sig på de butiker de inte har råd att shoppa i.

Vi verkar vara inställda på att tillväxt är måttet på välstånd och lycka. Det kan bli vår olycka. Inte minst när vi är uppfostrade i ett samhälle där våra tillgångar bara verkar kunna öka.

Det är hög tid att finna ett nytt innehåll i välstånd och lycka. Det finns nog bättre mått (än BNP), och värderingar (än materiellt överflöd) för vad som är ett bra liv och lycka.

Den gordiska knuten?

Keynes visionerade om att industriproduktionen skulle ge människan ett rikt liv utan hårt arbete. Men i de länder där det är möjligt, så jobbar vi hårdare än någonsin. Samtidigt knakar det, bildligt talat, bland jordens ändlig resurser, när även Asien börjar bada i ett materiellt överflöd.

Ingen stor ekonom verkar riktigt ha förstått skillnaden mellan industriell produktion och dagens allt mer dominerande del av BNP – tjänster. Tjänster inom den moderna välfärdssektorn följer inte samma ekonomiska lagar som varuproduktion. Men politiska ledare och näringslivets företrädare agerar som om så vore fallet. Ericsson är ett tjänsteföretag sedan länge och vad annat är t ex Google?

Få företagsledare tror, mellan skål och vägg, på ständig tillväxt. Men de ”tvingas” av ägare och ”marknad” att ändå agera kortsiktigt. Studie på studie visar att ekonomiska bonussystem fungerar på manuella arbeten. Men så snart det handlar om ett mer intellektuellt arbete, så har bonus visat sig t o m kunna vara kontraproduktivt.

Ekonomisk tillväxt är det viktigaste politiska målet över i stort sett hela världen. Detta ska ge ökade valmöjligheter och högre livskvalitet för alla. Men i OECD-länderna är ojämlikheten större än var den var för tjugo år sedan. Den globala ekonomin är fem gånger större än för 50 år sedan. Med samma takt har vi en 80-fördubbling år 2100. Redan nu påvisas vår ändliga resurs jorden av att uppskattningsvis 60 procent av världens ekosystem förfallit.

Att ensidigt styra mot lönsamhet och tillväxt i detta scenario, är som att frossa på all mat som finns i skafferiet just nu, utan att bekymra sig över om det någonsin kommer någon mer mat dit.

Trust Cell vill påskynda en helt ny känsla av vad som är ett gemensamt välstånd. För de flesta, världen över, betyder trots allt familj, vänner och hälsa mer än något annat. Välståndet torde ligga i att öka vår livskvalitet genom att blomstra som människor. Det är inget fel i materiell kvalitet. Felet ligger i det destruktiva och snedfördelade överflödet. Detta tankefel grundas på tron att materia ger lycka.

Trust Cell samarbetar med andra nätverk och nyckelpersoner. Vi avser att förstärka den utveckling som redan sker. Visionen är att samla marknadsekologsiska rännilar och vända mainstream.

Vill du göra något?

Det behövs fria personer som vågar tänka bortom mainstream. Det behövs fler fora där beslutsfattare och andra normsändare kan låta sina idéer och verkliga värderingar möta andras. Vi tror att detta gör sig bäst i dialogform. Debatter och diskussioner skapar taktik för att vinna och motstånd till att se nytt.

Trustcell vill öka öppenheten genom en dialog där vi lyssnar till varandra. Den gröna cellen är naturens byggmästare. Den och andra celler delar sig för att organismen ska kunna uppstå och utvecklas. Det är nog det vi människor behöver göra också - dela med oss!

Genom att utgå från det biologiska sättet att fungera som ett system, kan även människan och våra ambitioner leva i samklang med den natur vi är helt beroende av.