Albert Einstein påminner oss...

Detta är Trust Cell

Trustcell bidrar till lösningar för ett ett hållbart välstånd.

Regeringens framtidskommission

Nyligen kom ett underlag till denna kommission och den handlar mycket om välfärd och lycka. Sedan 1970-talet har medborgarnas värderingar i de rika länderna förskjutits från materia till självförverkligande. Sambandet mellan pengar och lycka gäller bara upp till en viss nivå.

Lyckoforskningen har två huvudspår. Dels att individen gör sin egen bedömning av sitt liv, dels att individen återkommande rapporterar om sin sinnesstämning. Subjektiv livskvalitet är i sin linda i Sverige. Men bara frågan till sig själv om hur livet är, väcker en insikt. Känner jag ro och frid? Finner jag mening i tillvaron? Skänker vardagen mig lycka?

Framtidskommissionen är förhoppningsvis ett genombrott. Kanske en förberedelse för ett nytt synsätt på samhället och individen bortom marknad och finanser? Vad sägs om vänskap, öppenhet, gemenskap och att ge andra glädje?

Hållbart: Tänk minst sju generationer framåt. Sluta maximera kortsiktiga framgångar och agera långsiktigt. Uppmärksamma dem som verkligen skapar förutsättningar för hållbar utveckling!

Välstånd: Lycka och hälsa ökar marginellt med ökad tillväxt i västvärlden. Om Asien, Sydamerika och Afrika ska gå vår materiella väg inser nog de flesta att det inte är hållbart med tanke på jordens ändliga resurser.

Målbilden Hållbart Välstånd kan bara nås genom att omprova vad som är framgång för ett land och för en individ. Vi behöver en ny logik som ersätter den ständiga jakten på tillväxt.

Trust Cell uppmärksammar och samordnar de marknadsekologiska lösningar som snabbare vänder ödestro mot framtidstro. Det går därmed att snabbare - i målmedvetna, små steg - att vända attityder och beteenden. En lösning som spar resurser är till exempel att leasa mer och äga färre saker. Det kommer allt fler exempel på detta inom olika områden.

Trust Cells vision är att samla marknadsekologiska rännilar för att vända mainstream.

Tim Jackson, professor i hållbar utveckling, miljöekonomen Peter Victor, Johan Rockström, professor i naturresurshushållning och Anders Wijkman, vice ordförande i Romklubben och Tällberg Foundation – är några av Trust Cells inspiratörer.

Vad vill du med livet?

Det vi önskar i livet drar lite energi. Gemenskap, glädje, hälsa, naturupplevelser och kärlek ger mer än vad det tar. Men mycket av det vi som inte gillar – som att pendla till jobbet – drar mycket energi Det vi gör i våra liv verkar inte alltid överensstämma med det vi önskar. Vi fastar i normsystem. Vad andra tycker är viktigt för oss. Det finns ett gap  mellan vad vi egentligen vill och vad vi faktiskt gör. Underliggande, omedvetna motiv styr våra beteenden. Det räcker inte med att veta hur vi borde bete oss. Vi behöver komma djupare - och följa vår sanna natur.

Människans livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen. Lösningen är en helt ny berättelse för jordens folk. En berättelse om vad som är väsentligt och inte. Att vara lyckad, eller lycklig?

Den gamla berättelsen, som styr våra undermedvetna motiv för vårt beteende, är ungefär: Utbilda dig, skaffa bra jobb och tjäna tillräckligt med pengar, så att du kan ha det bra sedan. För att stå ut under tiden kan vi unna oss konsumtion av olika slag. Ju mer jag lyckats, ju mer och dyrare konsumtion.

Trustcell är med och formar den nya berättelsen, som bygger på att vara i kontakt med både sin inre och yttre natur. Att livet inte konsumeras, det levs. Då kommer målkonflikterna upp till ytan och vi kan göra mer hållbara val i vardagen.

Kom med och bidra till berättelsen!

Tidskriften Science

När klimatforskaren Michel Mann's temperaturkurva för den senaste 600 åren vid norra halvklotet publicerades i tidskriften Nature 1998, blev det rabalder. Han anklagades för fusk och konservativa politiker försökte stoppa hans forskning. USAs vetenskapsakademi bekräftade hans rön åtta år senare. Tidigare hade Michel Mann friats från alla anklagelser. (Frågan är vem som någonsin ställer skeptikerna till svars?)

Nu har Science publicerat en än farligare kurva för skeptiker. Den är baserad på 73 mätserier från olika platser på jorden. Kurvan går tillbaka till senaste istiden för 11 300 år sedan. Den varmaste tiden under denna elvatusenåriga period, var för 5 000 år sedan. Sedan dess har medeltemperaturen sjunkit med cirka 0,7 grader - tills för hundra år sedan. Då ändrade den DRASTISKT riktning och pekade brant uppåt. Det tog bara 100 år av industrialisering att höja medeltemperaturen till nivån för 5 000 år sedan. Grafiskt ser det ut som en hockeyklubba.

Även om de mest OPTIMISTISKA modellerna slår in, kommer det alldeles för snart att bli farligt mycket varmare än vad det varit under de senaste 11 300 åren...

Växthuseffekten

1. Det blir varmare och varmare på jorden
2. Det blir mer regn och snö
3. Det blir mer extremt väder
4. Förändringen sker snabbast i Arktis

Detta har klimatforskare sagt i decennier. Men de hade fel. Det går betydligt snabbare än vad de förutsåg. Fattiga länder kommer att drabbas hårdast, men även centrala delar av USA riskerar att slås ut av extrem värme och torka.

Den regniga sommaren 2012 i Sverige kan bero på att isen i Arktis är rekordliten. Detta kan även förändra vindar och Golfströmmen. I juni regnade det 270 procent mer än genomsnittligt i Sverige. Rekord även i England. Samtliga delstater i USA har slagit värmerekord 2012. Grönland hade 25 grader varmt i somras.

Skeptiker avfärdar detta med att det tillhör variationerna i naturen. Olustigt att klimatforskningen inte tas på allvar. Eller brukar du ifrågasätta cancerforskningens relevans?

En professor på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm lär ha argumenterat så här: eftersom vattenånga står för 2/3 av växthusgaserna, är de mänskliga utsläppen av koldioxid högst marginella i sammanhanget. Undrar vad han skulle säga om en professor i psykologi skulle uttala sig lika tvärsäkert inom KTHs kompetensområde - att kasta sten i glashus?

Venus har en för stark växthuseffekt, det blir för hett att leva där. Mars har ett obefintligt skikt av växhusgaser och det är för kallt att leva där. Jorden råkar ha rätt blandning och tjocklek av gaser som skyddar vår atmosfär. Växthusgaser fungerar som glaset i ett växthus. De släpper igenom solstrålning som värmer upp jorden. Värmen från jorden (inklusive världshaven) vill sedan stiga, men hindras av växthusets glas (växthusgaser i atmosfären).

Nu har jordens naturliga skikt av växhusgaser rubbats. I industrialiserade länder utgör koldioxid över 80 procent av mänskligt tillförda växthusgaser. Detta gör att glasskivan i växthuset jorden blir tjockare och tjockare. Solstrålarna släpps fortfarande igenom. Men jordvärmen får allt svårare att lämna vår atmosfär.

Mänsklig verksamhet tillför inte mer vattenånga i atmosfären. Men varmare luft från jordskorpan ökar volymen på vattenångan, vilket förvärrar situationen ytterligare genom ökande temperaturer som intensifierar klimatändringen.

Glaciärerna i Himalaya har 100 gånger mer is än Alperna och svarar för hälften av vattenförsörjningen för 40 % av världens befolkning. Flera asiatiska flodsystem utgår från denna ismassa. 2 800 000 000* människor har en gemensam vattenkälla som håller på att sina. Glaciärerna på den tibetananska högplatån är bland de som har drabbats hårdast av den globala uppvärmningen. Och glaciärerna smälter i en allt snabbare takt.

* 40 procent av 7 miljarder människor blir 2,8 miljarder människor...

Trustcell och samhället

Många tror att tillväxt som grundläggande ekonomisk princip kommer att klara även klimathotet.  I stort sett samma personer förnekar att tillväxt som livsstil påverkar klimatet överhuvudtaget.

Samtidigt har världens fjärde största industrination bytt spår. Till förnyelsebar energi. Avveckling av kolkraftverken, naturligtvis, men även samtliga kärnkraftverk. Ett modigt beslut av Tyskland som kan ge dem ett överlägset läge inom några år. Vad är det som händer?

Individen är unik och ska stimuleras att utveckla alla sina förmågor och samtidigt utveckla sitt bidrag till det allmänna. Vi har inte värnplikt längre, men väl samhällsplikt. En sådan är att betala skatt, delta aktivt i civilsamhället och vara en god medmänniska.

Statens uppgift är inte att bestämma över medborgarna. Utan att lägga grunden för individens utveckling mot sin fulla potential på ett sätt som gagnar helheten. Folket ska ha friheten att välja och det betyder också att ett stort moraliskt ansvar vilar på individen att göra sitt bästa för samhället.

Du är själv ansvarig för dit liv och ska mötas av respekt oavsett var du står den sociala rangordningen. Samhället ska verka för arbetsvilja och innovationskraft. Mänskliga rättigheter ska balanseras mot mänskliga skyldigheter.

Mot denna bakgrund är det i Trustcells samhällsbild inte okej att sticka huvudet i sanden. Tro inte att det går att bara fortsätta att konsumera i ett tillväxtsamhälle. Tro heller inte på ödesmåttade scenarier. Ta redan på fakta själv. Om du t ex tror att koldioxidutsläpp bara har en marginell betydelse, i och med att vattenångan står för en större procentuell del – läs på.